MOZA kompletterar äntligen sitt sortiment med en äkta H-formad hävarm

Det saknades en pusselbit i MOZA-pusslet. Varumärket hade sina baser, rattar, pedaler och handbroms, men ingen egenutvecklad växelspak. HGP fyller nu denna lucka med ett enkelt löfte: att erbjuda en H-formad växelspak i premiumkvalitet utan att spränga budgeten. På papperet handlar det om sju växlar plus backväxel, ett växellåda som är maskinbearbetad ur ett enda stycke och en beröringsfri sensor. I praktiken förstår man snabbt, så fort man tar den i handen, var MOZA har satsat sina pengar.

Det som först slår en är att detta första försök i kategorin inte känns som en nybörjarprodukt. HGP konkurrerar direkt med de ledande modellerna i instegs- och mellanklassen, och gör det med konkreta argument snarare än med uppblåsta marknadsföringsargument.

En aluminiumkloss som inte ger med sig

Chassit är helt tillverkat av anodiserad aluminium av flygkvalitet, och det märks redan vid första beröringen. Föremålet har en trygg tyngd, det känns inte ihåligt och det knakar inte. När den väl är fastskruvad på vårt cockpit kan vi göra kraftiga nedväxlingar i rad och svepa över växelreglaget ganska brutalt, men ingenting böjer sig och ingenting vibrerar. Det är den typen av stabilitet som man inte nödvändigtvis förväntar sig i den här prisklassen, och som gör hela skillnaden så fort man ökar tempot lite.

Mekanismen skyddas av en inre bälg som håller dammet borta, medan designen satsar på en medveten mekanisk stil med synliga detaljer i stil med en tävlingslåda. Det är en produkt som ingjuter förtroende, gjord för att hålla länge snarare än att glänsa i fem minuter.

Rörelsen: kraftfull, mekanisk, aldrig slapp

Det är här som HGP verkligen utmärker sig. Växlingen är tung, mekanisk och kräver en medveten insats. Varje växling kräver en betydande kraftansträngning, och detta motstånd förvandlar den enkla handlingen att växla till en verklig fysisk insats. Det är långt ifrån den lätta växelspaken som glider av sig själv – här måste man verkligen vilja växla, och detta krav gör att känslan påminner mer om den i en riktig bil.

Jämfört med en referensmodell som Fanatec SQ är MOZA betydligt styvare. De första varven kräver en viss anpassningstid, tills man lär sig dosera greppet och förutse rörelsen. Men efter några varv får man kläm på det: man slutar rycka i spaken, följer istället med i rörelsen, och växlingarna blir precisa och säkra. Vid attack, när man växlar ner under bromsning inför en snäv kurva, lönar sig denna fasthet: man känner stegningen och vet att växlingen har gått utan att behöva ta blicken från banan.

Även under en lång session känns denna hårdhet inte som en plåga. Motståndet är konstant från en växel till en annan, utan svaga eller felplacerade punkter, och den ursprungliga inställningen är mycket väl avvägd. Det enda man kan notera är att motståndet inte går att justera: det du får ur förpackningen är det du får behålla. Med tanke på hur väl fabriksinställningen är avstämd klagar vi inte på detta, men de som gillar att finjustera sina inställningar bör vara medvetna om detta.

Sju växlar, en backväxel och en startuppställning som inte lämnar mycket utrymme för misstag

HGP har en H-formad växelspak med sju växlar plus backväxel. Växlarna är väl avståndsfördelade och avståndet mellan växlarna känns naturligt i handen. Resultatet: det är sällan man missar en växel, även vid aggressiva växlingar. Man hittar rätt växel utan att tveka, vilket är oerhört viktigt i klassiska bilar eller GT-bilar som är helt beroende av den manuella växellådan.

Två lägen kräver en särskild hantering: sjunde växeln och backväxeln läggs i genom att man trycker ner spaken innan man väljer läge – en säkerhetsåtgärd mot felaktig växling. Det är ett effektivt sätt att undvika att råka lägga i backväxeln av misstag, men vi måste erkänna att denna extra handrörelse vid sjunde växeln kändes lite överflödig i praktiken. Inget avgörande problem, bara en vana man måste vänja sig vid.

Beröringsfri sensor och assisterad nedväxling

Under mekaniken har MOZA placerat en beröringsfri vinkelsensor med 15 bitar. Fördelen är dubbel: avläsningen av lägena förblir precis och responsiv, och eftersom sensorn saknar mekanisk kontakt minskar slitaget, vilket gör att enheten i praktiken är underhållsfri vid normal användning. Det är en stor fördel för ett tillbehör som naturligt nog utsätts för hårt slitage.

Växelspaken är dessutom utrustad med ett system för assisterad nedväxling, med en automatisk gaspådrag som ska synkronisera varvtalet vid nedväxling. Funktionen är valfri: man kan aktivera, inaktivera eller justera den (varaktighet, intensitet) via programvaran MOZA Pit House. Knappen kan dessutom skruvas loss och passar de flesta eftermarknadsknoppar med standardgänga, vilket gör det möjligt att anpassa reglaget utan att behöva pyssla.

Ska skruvas fast på en cockpit, inte på ett hörn av ett skrivbord

När det gäller installationen har MOZA gjort allt rätt. De gängade M6-hålen och de många fästpunkterna passar olika riggkonfigurationer, och nödvändiga skruvar och verktyg medföljer. Monteringen på en specialplatta går smidigt, och integreringen med standardfästen på marknaden sker direkt.

Det finns dock en viktig begränsning man bör känna till innan man köper: denna spak är inte avsedd för montering på ett skrivbord eller ett bord. Eftersom höjden inte är anpassad hamnar den för högt upp, vilket påverkar ergonomin negativt. För att den ska fungera optimalt krävs ett cockpit där den kan skruvas fast i rätt läge. Vi vill också påpeka att det, beroende på monteringen, kan uppstå ett metalliskt kontaktljud, vilket dämpas av de stötdämpare som medföljer i förpackningen.

Anslutning och ekosystem

HGP ansluts direkt till datorn via sin USB-kabel, utan adapter, eller till en kompatibel MOZA-basstation via den medföljande RJ11-kabeln. Det är ett tillbehör som främst är avsett för PC och MOZA-ekosystemet, där det smidigt integreras med övrig utrustning och konfigureras i Pit House. En sak att tänka på: det här är en ren H-spak, utan sekventiellt läge. De som vill ha sekventiella funktioner bör istället titta på SGP, märkets specialmodell.

Vår sammanfattning efter testet

MOZA HGP gör en lyckad debut i en kategori där man inte nödvändigtvis förväntade sig att den skulle ligga så högt upp. Tillverkningskvaliteten är imponerande med tanke på priset, den mekaniska känslan är uppslukande och styrningen är tillräckligt förlåtande för att man ska kunna glömma elektroniken och fokusera på körningen. Dess begränsningar är tydliga och medvetna: ingen sekventiell växling, inget justerbart motstånd och ett behov av en cockpit för att utnyttja dess potential fullt ut. Om dessa tre punkter inte utgör några hinder för dig är det svårt att hitta något bättre i denna prisklass.